Tur i kärlek! ♥
Under mitt liv har jag varit med om en mängd dåliga saker.
Jag var mobbad från åk 3 till ettan på gymnasiet och ca ett halvt år innan jag och Micke blev tillsammans hände en sak som totalt slängde bort fötterna på mig och öppnade en väldigt djup avgrund.
Det var runt då Micke letade upp mitt nummer och vi började prata, han var ett enormt stöd för mig!
Vi öppnade upp oss för varandra och pratade om våra problem. Inte för att älta utan för att få prata av sig med någon som förstod. Han blev inte avskräckt av allt jag berättade utan det förde oss på något sätt närmre varandra.
Vi öppnade upp oss för varandra och pratade om våra problem. Inte för att älta utan för att få prata av sig med någon som förstod. Han blev inte avskräckt av allt jag berättade utan det förde oss på något sätt närmre varandra.
Jag har haft en enorm tur som hittat en kille som stått vid min sida trots all skit vi båda som par fått stå emot och all skit som jag personligen gått igenom.
Har har stått vid min sida och visat alla att de inte an trycka ner oss.
Jag ska inte ljuga, vi har haft motgångar som vilket annat par som helst, men vi har alltid tagit oss ur det.
Utan Micke är det mycket av allt som hänt som jag inte hade kunnat eller orkat ta mig igenom, han har hållt upp mig och knuffat upp mig till ytan.
Vår kärlek växer sig bara starkare och starkare och jag är så glad över att vi stod ut och förstod att det kunde bli något bra i slutändan.
Jag älskar dig över allt annat på denna jorden Micael! ♥
Jag saknar dig! <3
Vart tar tiden vägen? Jag vill att tiden ska stanna för jag vill inte att du ska ha varit borta så länge!
Idag snöar det morfar, kommer du ihåg vad du sa veckan innan du somnade när vi pratade i telefonen och det snöade? Vi pratade om att det var ett mysigt snöfall och att du i normala fall skulle svurit över det men att du nu kunde sitta i lugn och ro och titta på det för att nu skulle du inte behöva skotta något mer.
Tiden vi levde med vissheten om cancern intalade man sig själv att nej han kommer va ett undantag, han tillhör inte den där skyhöga procenten som inte klarar mer än ett halv år. Min morfar är stark han ska ta sig igenom detta!
Den 1:a Januari pratade vi i telefonen och då sa du till mig att du gett upp hoppet och "det bara är grodorna som lever på det".
Dina sista dagar tillbringade jag med dig, är så glad för det! Fick många nya fina minnen, som jag uppskattar så otroligt mycket!
På fredagen höll du mig hårt i handen, kollade mig i ögonen och sa "Hej då fina Linda" det var det sista du orkade prata med mig.
Fina morfar, jag hade inte blivit en "fin Linda" utan dig.
Under hela min uppväxt har du guidat mig, lett mig på rätt vägar, visat mig vad som är rätt och fel, och vi har gjort så mycket fint tillsammans!
Dessa två månader utan min morfar och min fadersfigur har varit otroligt jobbiga.
Men jag lovar dig morfar, jag ska ta mig igenom detta!
Jag ska inte vara en "dönick" eftersom de klarar du dig utan :)
Jag älskar dig morfar och du kommer förevigt vara en del av mig! <3
Måndag
Måndag morgon... sitter med Micke i bilen på väg in till mamma.
Jag och mamma ska idag till min älskade mormor!
Vi ska ta oss en tur till Karlstad och ha en tjejdag. :)
Igår middag bytte jag lösenord till bloggen och efter de kommer jag inte in på blogg.se appen. Har provat att avinstallera den och installera på nytt eftersom det brukar lösa problemen med den. Men inte denna g
Haha!
Halv ligger i soffan med ont i magen och tankarna som är lite "all over the place".
Man tror och hoppas hela tiden på att det ska bli lättare men så fel man har. Alla säger att det blir bättre med tiden. Men så fort jag tänker på morfar knyter det sig i magen av panik. Panik över att jag aldrig kommer få ha roliga disskutioner med min älskade morfar igen, eller känna hans hååårda kramar.
Värde sätter sååå mycket att jag var där så mycket och fick fina minnen det sista också. Som när vi låg i varsin säng bredvid varandra, när vi kollade gamla kort och dokument. När han på torsdagen klämde hårt i min hand, kollade mig i ögonen och sa "hej då fina Linda" precis som han visste att han inte skulle orka prata så mycket de sista dagarna.
Ni får ursäkta mig att det blir mycket sorg och morfar prat men det är det som tar upp mycket av min tid just nu.
När man gör något eller tänker på något kommer morfars svar och ord till en.
Ligger som sagt i soffan och kollar på kändishoppet. Haha jag säger då det.
Man tror och hoppas hela tiden på att det ska bli lättare men så fel man har. Alla säger att det blir bättre med tiden. Men så fort jag tänker på morfar knyter det sig i magen av panik. Panik över att jag aldrig kommer få ha roliga disskutioner med min älskade morfar igen, eller känna hans hååårda kramar.
Värde sätter sååå mycket att jag var där så mycket och fick fina minnen det sista också. Som när vi låg i varsin säng bredvid varandra, när vi kollade gamla kort och dokument. När han på torsdagen klämde hårt i min hand, kollade mig i ögonen och sa "hej då fina Linda" precis som han visste att han inte skulle orka prata så mycket de sista dagarna.
Ni får ursäkta mig att det blir mycket sorg och morfar prat men det är det som tar upp mycket av min tid just nu.
När man gör något eller tänker på något kommer morfars svar och ord till en.
Ligger som sagt i soffan och kollar på kändishoppet. Haha jag säger då det.
Ny design :)
Japp jag har fixat en ny design under dagen, vad tycks? :)
Fast six
Nu är det "bara" 68 dagar kvar till fast six kommer upp på bio! Gissa vem som S K A vara där!?
Har längtat sedan fast five släpptes och som den slutade!! 24 Maj är det dags. Hoppas att dagarna går fort :)
Här kommer en trailer som vi kan kika på och sukta lite i:
True Story!
Grattis Pier!
Ett jätte grattis till Pier som idag fyller år!
Underbar fredag med mitt hjärta!
På fredagar jobbar Micke bara till klockan ett vilket innebär att han är hemma tidigt! :) Älskar fredagar!
Innan han kom hem igår så kollade han hur det gick med hans motorsåg som blivit inlämnad för operation, han har otur Micke, han köpte en ny motorsåg dels eftersom han behövde det och sen eftersom han ska gå motorsågskurs under våren. Hans såg var inte klar så han fick låna en av snälla Janne så han kan vara i skogen i alla fall :)
När han kom hem så lagade vi mat tillsammans, kycklingmix som vi gör och vitlöksbröd, super gott!
Se var det bara att göra sig iordning för att åka till Bengtsfors för att kolla på Johan Falk - Kodnamn Lisa och invigningen av filmfestivalen.
Se var det bara att göra sig iordning för att åka till Bengtsfors för att kolla på Johan Falk - Kodnamn Lisa och invigningen av filmfestivalen.
Tror detta är en av de bästa Johan Falk filmerna faktiskt, alla filmerna fick ett större sammanhang och man förstod lite mer än innan. Slutet var vad man hade väntat sig, men vad kan man göra med en sann historia? Hitta på ett annat slut? :p Både jag och Micke tyckte om filmen, dock trist att Johan Falk "sagan" är slut...
Igår var det redan en månad sedan morfars begravning var, usch vad tiden springer iväg. Man hinner inte med!
Efter filmen var jag helt slut så vi åkte hem och la oss.
Har kommit in i en period där jag vaknar innan sju varje dag. Till och med på helgerna.
Lite jobbigt eftersom jag inte får sova ut någon gång.
Underbar dag!
Ibland blir det inte som man tänkt sig.
Jag hade tänkt att försöka få upp ett inlägg om dagen på bloggen, men efter allt som hänt har jag inte haft så mycket att skriva.
Min tid går åt till att förstå, bearbeta, sörja, och försöka skingra tankarna lite.
Vi var ju förberedda på att det inte skulle gå vägen med morfar men vi kunde aldrig för våra liv tro att det skulle gå så fort! Det tar tid att berarbeta detta och få ordning på alla känslor.
Morfar, det går inte en dag utan att jag tänker på dig eller får panik över det som hänt. Skulle berätta en sak för Micke som jag fick berättat för mig och började gråta av orden "typiskt hans humor". Jag lovar dig morfar att en dag ska jag orka titta tillbaka utan att börja gråta, sörja, vara ledsen och bli förbannad på denna jä*la sjukdom kommer jag alltid göra/bli men jag S K A kolla tillbaka och skratta och glädjas över allt vi delade.
Det gör jag nu med men paniken kommer efter en stund.
Efter att jag skrev sist så har begravningen varit, begravningen var hemlig så döm vår förvåning när det kom massor med människor. TACK alla som på något sätt deltog, genom att vara där, genom blommor och kondoleanser, genom tankar och kramar.
Begravningen gick bra men när Tobias började gråta var det kört! Tobias som inte varit med om detta tidigare!
Visst med farfar och farmor, men då var han tre respektive nio år så han förstod inte så mycket. Detta är den första verkligen nära personen. Tycker så synd om alla som mist morfar, önskar jag kunde göra något för att ta bort smärtan.
Visst med farfar och farmor, men då var han tre respektive nio år så han förstod inte så mycket. Detta är den första verkligen nära personen. Tycker så synd om alla som mist morfar, önskar jag kunde göra något för att ta bort smärtan.
Det har hänt massor med andra saker också, både bra och dåliga, men jag har i alla fall förstått vilka som är mina riktiga vänner. Det visste jag redan innan men det blev så tydligt nu.
Jag finns A L L T I D för mina vänner, för allt, alla tider på dygnet! Men inte just när allt med min morfar hände, då blev prioriteringen honom. Han ville ha dit med och göra saker med mig! Och jag ville vara nära honom och få umgås så mycket som möjligt med honom och då blir prioriteringen annorlunda. Hade det varit någon av mina vänner skulle jag accepterat det... Orkar inte ens tänka på det mer, eller älta det för jag har ältat det i flera veckor "gjorde jag nått fel", "var/är jag en dålig vän", "fanns jag verkligen inte där" osv.
Jag orkar inte gräva ner mig i detta och må dåligt över något sånt här. Men det är så typiskt , så här har det varit hela mitt liv, saker börjar se ljusare ut och man mår bra, har inget som trycker en. Och så B O O O M så slår någon/något undan fötterna på en. Som tur är har jag en väldigt go sambo♥ och en väldigt bra bästa kompis♥ som gör att jag alltid orkar klättra upp igen. Om än med blåmärken och plåster och ärr men jag tar mig alltid tillbaka. Det ska jag göra även denna gång!
Två av mina abolut favorit personer i denna värld!♥ Tack för allt ni någonsin gjort för mig!