- LindaEngstig

"Världens bästa fröken"

DATUM: 2013-09-14 TID: 01:53:51 - Kommentarer (0) - Permalänk
KATEGORIER: Vardag 2013;

Hösten har hunnit komma sedan mitt förra inlägg. Härligt! :)

Kommer inte ihåg vad jag skrivit här i de senaste inläggen men vi provar med ett inlägg får vi se.

När skolorna startade började jag ett vikariat i en åk 4 och jag trivs verkligen jätte bra med alla kollegor, ungar och föräldrar. Känns bra och jag har fått tillbaka suget efter pluggandet som jag under detta året tappat lite i taget tills jag inte ville mer. I och med vikariatet så har jag tagit studieuppehåll för att kunna fokusera helt på mina elever och mitt ansvar gentemot dem.

Jag har fyllt år också, hade kalas förra helgen eftersom denna helgen är fullspäckad!
Tack alla fina människor som var där ♡

I torsdags var det dags för min födelsedag och snacka om jag blev förvånad nör jag sa det dagliga "god morgon" till barnen och de började sjunga och jag fick massor med fina teckningar av dem. Så himla goa!

Igår (fredag) så hade jag en rörig morgon. Det var mycket som skulle fixas innan jag var rastvakt på morgonen och när det ringde in kom jag in efter eleverna satt sig och fick då höra att jag skulle kolla på whiteboarden. Vänder mig om och möts av denna syn;

Så underbara ungarna är! ♡

Efter jobbet mötte jag upp Marika som kom med tåget.
Har spenderat dagen med att prata, sightseeingtur i Åmål, pizzamys och spel med familjen ♥

I morgon väntar en dag i Karlstad med två Broken Door gig! :)

Tears are falling so fast.

DATUM: 2013-09-01 TID: 15:08:27 - Kommentarer (0) - Permalänk
KATEGORIER: Vardag 2013;

För några dagar sedan trodde jag att jag skulle orka läsa igenom mina anteckningar jag gjorde under tiden morfar var sjuk. Så fel jag hade!

Jag ser honom fortfarande framför mig hur han skrattar till när man ger honom svar på tal, hur han går runt och pysslar på gården, hur han och mormor retas med varandra och hur han vilar middag.

Igår åkte jag och Micke och tittade till graven. Jag klarar inte av att se hans namn på en sten, är det allt som finns kvar av min vackra, omtänksamma och helt underbara morfar? Aska i en urna och ett namn på en sten?
Du ska inte ligga där, du ska vara hemma och "tjafsa" med mormor, ge dina hårda och så goa "morfar kramar" som vi inte fick känna på det sista, trots att du försökte.

Jag är så glad för att jag fick vara med dig det sista och allt vi fick uppleva och prata om. Jag kommer aldrig att glömma den dagen du klämde min hand och sa hej då fina Linda.

Morfar, jag är stolt över att få kalla dig för morfar och för att jag hade äran att ha dig i mitt liv!

Jag älskar dig, nu och för alltid!