Man rycks med, man får vara med i det "coola" gänget, man ska reta folk, mobba dem, få dem att må så dåligt som möjligt, helst ska de ta livet av sig!
Då har man nått ett mål, folk respekterar en!
Gör vad som helst för den för att inte ska råka ut för samma sak.

Sanningen:
Det är inte respekt, det är rädsla
Det är inte coolt, det är patetiskt!

För drygt två år sen nu så började det ett gäng som höll på mot mig, varje dag!
Hotade mig på nätet, det gick så långt att jag inte vågade gå till skolan.
Jag mådde skit dåligt, de visste vem jag var men jag visste inte vilka de var.
Det vet jag fortfarande inte. Polisen tyckte inte att det var allvarligt nog.
Det gick så långt att jag försökte ta livet av mig. Jag fick byta skola, ,en där hände det en annan grej, jag var tvungen att byta tillbaka till Krb där allt forsatte. Det var lungt ett tag sen började de igen, jag ville inte gå till skolan, jag skyllde på huvudvärk osv osv.
Den gången berättade jag inte för någon.
Det hjälpte ändå inte.
Lärarna,rektorerna,kuratorn ingen brydde sig, vi satt i möte efter möte sist gång utan framgång, det hjälpte inte iaf.

Nu är det så jäkla skönt att slippa dem, få nya kompisar på Karlberg och börja om men massa nya personer!