Ett år sen ='(
För lite drygt ett år sedan ringde pappa till min mobil, jag var på väg upp till profab med några.
Och så frågade han om jag kända någon som hette Johannes jag bara aa, då började jag ana att nått hade hänt för det tonfallet han hade brukar han bara ha om det har hänt något.
Vi pratade lite till om lite annat sen sa han att det var Johannes mamma som hade dött, olyckan vi hade följt under veckan, och Johannes saknades och att han troligen hade drunknat... Då började jag gråta och fick gå ut klarade inte av att vara där inne...
Sen åkte vi och skulle vara med i sökandet jag,mamma,mommo,marcus,tobbe och hundarna fast de andra hade redan gått så vi satte oss vid vattnet och jag la i blommor i vattnet, vita för hans mamma och rosa/lila för hoppet att hitta Johannes.
Mamma och vovvarna var där flera gånger och letade.
Kan fortfarande tänka så när jag är vid värnern att han troligen ligger i samma vatten som jag är vid.
Badar inte i Vänern ´får tankar om att han skulle kunna flyta upp där...
För drygt ett år sedan dog du i min armar ='(
Bellmiz du var det bästa <3
Du var det som höll mig vid liv, du var min bästa kompis i 15 år!
15 år, sen bara poff borta ='(
Hade du vart dålig en längre tid hade det vart en annan sak, då hade jag vart mer beredd på det.
Du var ju så pigg i hagen och skulle bråka om att du skulle gå till den andra hagen.
Du var pigg vid fyra när vi var där och gav er eftermiddags hö, men när vi kommer ut i stallet halv sex så ligger du bara, panik i ögonen och panik grepp, mormor skriker om att jag ska hämta morfar och jag hämtar honom han klippte gräset där XX (kallade han XX ) ligger begravd stängde av gräsklipparen och gick med mig dit.
Mormor hämtade en jacka han kunde ligga på med huvudet så han inte fick spån i halsen, sen funderade dom på hur vi skulle kunna få i han lite vatten vi kom på att vi skulle ha nått att droppa lite försiktigt med på tungan för att se om han svalde det, så jag hämtade ett linne, men han ville inte ha så jag doppade linnet för att svalka honom och ta bort flugor.
Jag ringde mamma och sa att hon skulle komma för att Bellman var dålig men hon trodde inte att det var så allvarligt först trodde de att det var kollik eftersom han har haft sånt väldigt mkt med sen såg vi att han hade inte det för att han hade bajsat. Mormor ringde veterinären, de var i Årjäng, skit det skulle ta lång tid, stckars min lilla gubbe, jag ringde mamma och förklarade läget igen hon kastade sig i bilen och kom dit.
Veterinären kom de lyssnade på lungor och tog blodprov det var läskigt att se för sen rann det bara blod från hans hals :'( Och så satte de dropp med vitaminer mineraler och allt som kan tänkas för att han skulle bli pigg men han reagerade inte på det INGEN reaktion NADA :'(
Sen försökte de få honom att ställa sig upp det såg hemst ut han klarade det inte han ramla bara ner igen jag började gråta och fick gå ut lite. Där satt Mackan och Tobbe för mamma ville inte att de skulle se Bellman och allt de gjorde.
Så de tröstade mig och fråga vad som hände så jag berättade och så sa jag att jag inte trodde han skulle bli bra.
Efter mkt försök medeciner och skit utan reaktion så började han krampa...
Han krampade så hårt en gång att veterinärena frågade om han dog men det gjorde han inte, då frågade de oss vad vi ville göra avliva honom eller låta han leva under natten för skulle han fortsätta krampa så skulle han dö innan morgonen, klart vi inte ville avliva honom, känns som ett svek mot honom men han ska inte lida heller. Jag klarade inte av att vara där när de pratade lite yttligare om hur de skulle göra jag gick ut, arg lessen och besviken marcus kom och frågade igen och jag sa " det var det jag sa, vi ska avliva honom" sen gick jag in för att säga hej då jag kom tårarna igen, kommer inte riktigt ihåg hur många ggr jag gråt den kvällen, mamma började gråta mormor med, de försökte vara starka för mig med det brast för dem med, morfar var lessen han med ='(
Sen gav de honom sprutan jag klappade honom på huvudet han dog i mina armar ='( Jag började gråta ännu mer, sen gick luften ur han, jag ville förneka att han var död och att han andades... men det gjorde han inte.
R.I.P Bellmiz! <3
Du var en ängel redan här på jorden, du var bäst <3
Och så frågade han om jag kända någon som hette Johannes jag bara aa, då började jag ana att nått hade hänt för det tonfallet han hade brukar han bara ha om det har hänt något.
Vi pratade lite till om lite annat sen sa han att det var Johannes mamma som hade dött, olyckan vi hade följt under veckan, och Johannes saknades och att han troligen hade drunknat... Då började jag gråta och fick gå ut klarade inte av att vara där inne...
Sen åkte vi och skulle vara med i sökandet jag,mamma,mommo,marcus,tobbe och hundarna fast de andra hade redan gått så vi satte oss vid vattnet och jag la i blommor i vattnet, vita för hans mamma och rosa/lila för hoppet att hitta Johannes.
Mamma och vovvarna var där flera gånger och letade.
Kan fortfarande tänka så när jag är vid värnern att han troligen ligger i samma vatten som jag är vid.
Badar inte i Vänern ´får tankar om att han skulle kunna flyta upp där...
För drygt ett år sedan dog du i min armar ='(
Bellmiz du var det bästa <3
Du var det som höll mig vid liv, du var min bästa kompis i 15 år!
15 år, sen bara poff borta ='(
Hade du vart dålig en längre tid hade det vart en annan sak, då hade jag vart mer beredd på det.
Du var ju så pigg i hagen och skulle bråka om att du skulle gå till den andra hagen.
Du var pigg vid fyra när vi var där och gav er eftermiddags hö, men när vi kommer ut i stallet halv sex så ligger du bara, panik i ögonen och panik grepp, mormor skriker om att jag ska hämta morfar och jag hämtar honom han klippte gräset där XX (kallade han XX ) ligger begravd stängde av gräsklipparen och gick med mig dit.
Mormor hämtade en jacka han kunde ligga på med huvudet så han inte fick spån i halsen, sen funderade dom på hur vi skulle kunna få i han lite vatten vi kom på att vi skulle ha nått att droppa lite försiktigt med på tungan för att se om han svalde det, så jag hämtade ett linne, men han ville inte ha så jag doppade linnet för att svalka honom och ta bort flugor.
Jag ringde mamma och sa att hon skulle komma för att Bellman var dålig men hon trodde inte att det var så allvarligt först trodde de att det var kollik eftersom han har haft sånt väldigt mkt med sen såg vi att han hade inte det för att han hade bajsat. Mormor ringde veterinären, de var i Årjäng, skit det skulle ta lång tid, stckars min lilla gubbe, jag ringde mamma och förklarade läget igen hon kastade sig i bilen och kom dit.
Veterinären kom de lyssnade på lungor och tog blodprov det var läskigt att se för sen rann det bara blod från hans hals :'( Och så satte de dropp med vitaminer mineraler och allt som kan tänkas för att han skulle bli pigg men han reagerade inte på det INGEN reaktion NADA :'(
Sen försökte de få honom att ställa sig upp det såg hemst ut han klarade det inte han ramla bara ner igen jag började gråta och fick gå ut lite. Där satt Mackan och Tobbe för mamma ville inte att de skulle se Bellman och allt de gjorde.
Så de tröstade mig och fråga vad som hände så jag berättade och så sa jag att jag inte trodde han skulle bli bra.
Efter mkt försök medeciner och skit utan reaktion så började han krampa...
Han krampade så hårt en gång att veterinärena frågade om han dog men det gjorde han inte, då frågade de oss vad vi ville göra avliva honom eller låta han leva under natten för skulle han fortsätta krampa så skulle han dö innan morgonen, klart vi inte ville avliva honom, känns som ett svek mot honom men han ska inte lida heller. Jag klarade inte av att vara där när de pratade lite yttligare om hur de skulle göra jag gick ut, arg lessen och besviken marcus kom och frågade igen och jag sa " det var det jag sa, vi ska avliva honom" sen gick jag in för att säga hej då jag kom tårarna igen, kommer inte riktigt ihåg hur många ggr jag gråt den kvällen, mamma började gråta mormor med, de försökte vara starka för mig med det brast för dem med, morfar var lessen han med ='(
Sen gav de honom sprutan jag klappade honom på huvudet han dog i mina armar ='( Jag började gråta ännu mer, sen gick luften ur han, jag ville förneka att han var död och att han andades... men det gjorde han inte.
R.I.P Bellmiz! <3
Du var en ängel redan här på jorden, du var bäst <3
Kommentarer
Trackback